Hemma från London och hemma efter första jobbdagen. Att vara tillbaka på jobbet kändes helt okej, hade en del saker att göra så det var skönt att inte vara helt sysslolös, men det kommer väl senare i sommar... Det blir att jag jobbar midsommarafton och midsommardagen i alla fall, lite surt eftersom jag ändå inte får OB, men så blir det, är ju bara sex respektive fyra timmar det handlar om. Själva jobbet kom man in i rätt snabbt i alla fall, jag kom ihåg mer av rutinerna än jag trodde.

Efter jobbet blev det filmkväll med Sofia, Angelica och Jessica, trevligt som vanligt! Får se om vi kommer iväg på en helg i Göteborg i sommar, vore himla skoj!

London var underbart! Mycket hanns med att se av denna fina stad på några dagar; Buckingham Palace, Green Park, Oxford Circus, Oxford Street, Piccadily Circus, Houses of Parliment (med Big Beg), London Eye, St Paul's Cathedral (som tyvärr inte hade öppet på översta galleriet, det var nog resans största besvikelse), Hyde Park, Portobello Road (i Notting Hill). Mäktigast var nog att se Houses of Parliment, det är en häftig byggnad! Att promenera omkring i Notting Hill var oxå mycket trevligt. Och så satt vi såklart en hel del på pubarna och det var verkligen mysigt! Gillade framförallt att de inte spelade någon musik i de flesta pubar, så att man slapp skrika till varandra. Upptäckte även att brittisk eller irländskt cider är himla gott, mycket godare än svenska sötsliskiga varianter!

Det jag tyckte minst om var nog stadens tempo, den var alldeles för stressig. Framförallt i tunnelbanan, rulltrapporna i sig blir man ju stressad av, de går ju dubbelt så fort än vanligt! Inte särskilt handikappvänligt märkte vi! Och så en massa jäktade människor på det, och den stressen kände man av uppe på gatorna oxå tycker jag. Å andra sidan är det väl rätt normalt för en storstad. Wien, som är min eviga måttstock eftersom det är den enda storstad som jag känner till ordentligt, är ju ovanligt lugn och avslappnad för att vara en storstad.

Om man ska fortsätta jämföra med Wien så kan jag väl säga att jag gillar människorna i London mer, utifrån de intrycken jag fick. De kändes genuint hjälpsamma och artiga på ett helt annat sätt än i Wien. Wienarna är förvisso väldigt noggranna med att språket är artigt (man ska säga sina bitte, använda artighetskonjunktiv och Nia de som ska bli Niade), men det känns som att artigheten är rätt tillgjord. I London kändes det verkligen som att (de flesta) verkligen brydde sig om att man hittade rätt eller vad det nu var.

Sista dagen hade vi dock världens osis; det satte igång en strejk på tunnelbanan! När tre miljoner människor, som i vanliga fall åker tunnelbana, ger sig ut på vägarna istället är kaos oundvikligt. Bussresan in till Oxford Circus, som i vanliga fall tog knappt en timme, tog nästan fyra igår. Så fastän vårt flyg gick först vid 19 så började vi åka ut till flygplatsen redan på morgonen och spenderade sedan resten av dagen på flygplatsen. Lite tråkig avslutning, men vi hade ändå hunnit med mycket!

Bilder kommer någon annan dag, min dator är för seg idag.