Fröknar och gubbjävlar

Igår kom det in en kvinna på turistbyrån som jag kände igen men hade lite svårt att placera. Redan innan jag själv kommit på att det måste vara hjälpfröknen från Munkarp (lågstadiet) som jag knappt hade, säger hon "Maria var det va?". Hur fasiken kunde hon komma ihåg det?! Jag hade henne typ en dag i veckan plus musiktimmen. Men det visade sig att hon inte bara kom ihåg mig utan även båda mina bröder. Vissa människor har minne!

Det var ett trevligt inslag i jobbdagen, ett mindre trevligt inslag stod en full medelålders man för. Kom in aspackad på turistbyrån och ville veta när bussen gick. Denna buss lyckades han sedan missa och kom in igen, denna gången ännu mer tjatig och högljudd. Han sade sig inte ha några pengar till bussen och till slut gav chefen honom pengar för att bli av med honom. Han kom dock tillbaka för han lyckades visst missa nästa buss oxå. Denna gången mycket otrevligare och gapig och krävde att minsann få mer pengar, för de vi nyss gett honom var väck. Chefen var ännu mer desperat att bli av med honom så han fick trettio spänn till. Denna gången gick hon ut med honom och såg till att skicka honom över gatan till busstationen precis när bussen kom. Gubbjäveln gick rakt förbi busstationen, korsade torget och gick i riktning mot systembolaget...

Idag har jag varit ledig och spenderat dagen i Lund och Malmö. Trevligt har det varit, men jag känner mig inte direkt utvilad... Nu ska jag till Sofia på pizza-och-Lost-kväll!

En ugnsfast form kan väl för fasen inte brinna upp!

Zorro skickade det här klippet till mig. Jag har ju sett det många gånger förr men det var ett tag sen nu. Om någon missade denna roliga miniserie så finns alla avsnitt på youtube!
 
Jesper Rönndahl håller förresten för fullt på att spela in en ny miniserie för svtplay tillsammans med fd. kollegan från Pang Prego Josefin Johansson. Det ska bli kul att se vad det blir av det!

Härlig helg!

Åh vilken härlig helg jag har haft! Förrutom att ha haft väldigt trevligt har jag blivit ännu mer taggad inför hösten, Göteborg är ju så fint! Jag har ju inte hunnit se så mycket av själva staden när jag har varit och fixat med lägenheten så det var roligt att få turista sig lite i helgen!

I lördags började vi med att åka hem till mig alla fyra och fixa lite mat, så jag fick visa Zorro och Sofia lägenheten. Sen åkte vi till Liseberg där vi var resten av eftermiddagen/kvällen. Det var roligt, men eftersom det var mitt i semestertider och lördag dessutom var det ju hopplöst långa köer! Vi var där i cirka sju timmar och hann bara åka sju karuseller på den tiden! Lite drygt, men det får man väl som sagt ta när man går dit på en sådan dag som vi gjorde... De karusellerna vi åkte var roliga i alla fall, framförallt de två sista; bergodalbanorna Balder och Kanonen! Kanonen har jag inte åkt förr, den hade loop och allt, skitrolig!

Idag åkte vi först hem till Jessica och sen åkte vi till Slottskogen. Jag älskar redan den parken, finare får man nog leta länge efter! Stor och fin, och varierad med mycket vatten och små berg. Jag hoppas på att spendera mycket tid där framöver! Fint väder var det idag så vi satt och åt picknick och kollade lite på djuren i djurparken, jättemysigt och trevligt.

Men jag har ju inte bara varit i Göteborg i helgen, fredag-lördag var jag en snabbis i Varberg. Jag och Anna och hennes kompis gick och såg på Sunny Stand-up. Alltid roligt att träffa Anna, var ju mer än ett halvår sedan sist nu! Och stand-upen var rolig! En del av dem hade jag sett innan men de flesta hade faktiskt rätt mycket nytt material ändå. Men roligast var det att se de som jag inte sett innan såklart, speciellt de tre sista komikerna dvs. Johan Glans, David Batra och Thomas Järvheden. Den sistnämnde sjöng två av sina låtar, vilket var roligt för det blev lite variation. Eller det var det väl ändå, komikerna var ju väldigt olika sinsemellan, men lite komik i musikform var roligt det med. Låtarna han sjöng var roliga, men jag tycker att hans bästa är den här:



Efter en trevlig kväll skulle jag och Anna bege oss ut till hennes mormors hus där Anna bor på sommaren. Eftersom det är en bra bit ut var hennes kompis så snäll att låna oss hans cykel. Problemet var bara att det var en herrcykel som det var meningen att jag skulle cykla på... Jag kom nätt och jämnt på den men tänkte att det var bäst att prova att hoppa av den en gång oxå innan jag fick upp så mycket fart... Vilket inte gick så bra, jag stod på näsan. Bokstavligen! Det måste ha sett roligt ut för jag föll verkligen med huvudet först, skyddade inte huvudet med händerna utan händerna med näsan... Så Anna fick offra sig på att cykla på den cykeln istället, fastän hon knappt nådde ner till pedalerna, så att vi kunde ta oss hem till slut!

Trots skrapsår på näsan har det i alla fall varit en himla rolig helg som har gjort mig ännu mer taggad inför hösten!

Min favorittant lever!

Det finns en liten rar 85-årig tant som brukar komma in på turistbyrån och be om hjälp att få tidtabeller till diverse resor, trots sin ålder är hon jättepigg och reser mycket. För några veckor skulle jag hjälpa henne med busstider för att komma till en kyrkogård mitt ute i ingenstans. Tre byten skulle hon behöva göra och för att hon inte skulle behöva vänta jättemånga timmar kunde hon inte åka från på kvällen. Nöjd med hjälpen hon fick gick hon därifrån men precis när hon gjort det började jag oroa mig; jag kom på att enligt resplanen vi gjort skulle hon inte vara hemma förren halv elva på kvällen. Skulle tanten verkligen klara det eller skulle hon illa bort sig? Det har jag undrat nu ett par veckor och varit lite orolig eftersom jag inte sett till henne. Men så igår kom hon in igen, för att be om hjälp till sin nästa resa. Blev faktiskt riktigt glad över att se henne!

Annars har jobbet varit sådär de senaste dagarna. Visst kommer det in en hel del trevliga människor som är roliga att hjälpa, men det har varit en himla massa dryga, krävande och otacksamma människor oxå. Eller så är det jag som är trött och lättretlig just nu, så kan det oxå vara...

Igår åkte jag i alla fall in till Malmö för att se den där Wiehe-konserten. Gick med Kara som var där en stund innan för att få platser men där var tokmycket folk så vi satt bakom scenen. Musiken hörde man ändå rätt bra även om man inte hörde vad han pratade om. Men det var jättemysigt i alla fall! Blev tyvärr lite försenad, jag skulle gå från Södervärn till Pildamsparken och sett på kartan att det ju inte var så långt. Men när jag klev av bussen gjorde jag misstaget att lita på mitt lokalsinne, vilket alltid är dåligt när det gäller mig. Yrade runt lite och vips var jag visst på Mölleplatsen, helt fel alltså! Fick fråga efter vägen till Pildamsparken, vilket kändes lite dumt eftersom jag ändå varit en del i Malmö och då verkligen borde känna till var det ligger... Menmen, fram kom jag till slut i alla fall!

I helgen blir det som sagt Stand-up i Varberg med Anna först och sedan vidare till Göteborg med Jessica, Sofia och Zorro. Roligt ska det bli!

Brüno

Såg Brüno i söndags. Rätt rolig film faktiskt, gillade denna bättre än Borat. Visst överdriver han lite väl mycket ibland, men det är väl det som är typiskt honom. Samtalen mellan assistenten (som spelas av svenska Gustaf Hammarsten) och Brüno är helt på tyska vilket mitt tysksinne ömsom njöt av ömsom led av (själva språket var ibland felfritt, ibland helt uppåt väggarna och uttalet var väl sådär...)
 
Särskilt rolig/intressant blir filmen när han får fram riktiga reaktioner hos folk runtomkring. Som när han snackar med välgörenhetsbimbosarna som inte har en aning om vad de snackar om. Eller när han söker hjälp hos präster för att "bota" sin homosexualitet. Över huvud taget är det absurt att se hur provocerade amerikanare kan bli av en homosexuell man, av enbart den anledningen att han är just homosexuell.

Den sjukaste och hemskaste delen är dock när Brüno har "hämtat" ett barn i Afrika som han ska göra spektakulära fotograferingar med för att bli "überfamous" och söker andra små barn som kan vara med på fotona. Sakerna som föräldrarna kan gå med på för att få deras barn att vara med är helt sinnessjuka. "Hur känner du inför att ha din son bland flytande fosfor?" "Det gillar han!", eller "Skulle din dotter kunna gå ner 6 kg till fototagningen? Och om hon inte kan det, kan du tänka dig att fettsuga henne om det behövs" "Om det behövs för att hon ska vara med så visst". Sjukt!

The botten is nådd

Så lågt man kan sjunka. Idag pratade jag ENGELSKA med danskar. Och jag ska kalla mig skåning. Illa illa. Till mitt försvar måste jag dock säga att de började. Så det så.

Tossingar och ledighet

"Somalierna i Växjö, de är farliga. Men irakierna verkar snälla!"
 
Tänka sig, jag bodde 1,5 år i den staden utan att känna till ovanstående, viktiga "fakta". Det är tur att man har en tossig, fd. göteborgare som kommer in på turistbyrån och upplyser en!
 
Han är inte den enda udda typen som kommer in till oss. Ibland kommer det in sådana stereotyper så man tror inte det är på riktigt. Som tagna ur ett skämt är de. Som tyskar som blir superbesvikna över att vi inte säljer älgsouvenierer. Eller stora, bullriga danskar som säger "for faen" i varannan mening. Eller bönder som luktar som att de sover ute bland grisarna och verkar ha ungefär samma intelligensnivå som dem. Man får se en del riktiga orginal på den där turistbyrån!
 
Även om det har varit mycket jobb så har jag fått lite ledigt i veckan i alla fall, närmare bestämt igår. Det kändes som att det var första lediga dagen på länge, eftersom jag spenderat de senaste lediga dagarna i Göteborg för att fixa med lägenheten. Så jag såg verkligen fram emot att inte behöva ställa klockan för första gången på länge och helst sova ända fram till lunch. Men icke. Sju vaknade jag första gången och klockan nio var jag klarvaken. Irriterande när man vet hur mycket man längtat efter en sovmorgon! Menmen, dagen spenderades i alla fall i ett varmt Malmö, trevligt var det!

Recension eller nåt

När jag var yngre så var jag väldigt "intensiv" när jag gillade saker. Med det menar jag att när jag hittade en artist/film/författare eller vad som helst så var det BARA denna som gällde och jag ägnade mycket tid till att lyssna/titta på/läsa detta samt att leta så mycket information om dem som jag bara kunde. När det gällde musiken var det som sagt som värst med Ronan Keating, i filmvärlden var det länge Sagan om ringen-filmerna som gällde.
 
När det gäller böcker upptäckte jag Per Nilsson i högstadiet någon gång och slukade allt som jag kom över av honom, vilket blev samtliga ungdomsböcker samt hans (hittills) enda vuxenroman. Även om jag sedan började bli "för gammal" för hans böcker (han riktar sig främst till ungdomar i 16-årsåldern och däromkring), så fortsatte jag att läsa hans böcker när han kom ut med något nytt. Mina förväntningar på hans skrivande stegrades hela tiden vilket ibland ledde till besvikelser (som över boken Solprinsen), men oftast levde hans böcker faktiskt upp till mina förväntningar.
 
När han nu i vår gav ut boken Absolut Per Nilsson - The Very Best Of  var det ju bäddat för besvikelse. Ack så fel jag kunde ha! En sådan underbar bok!



Bild från http://www.norstedtsforlagsgrupp.se/


Här blandas karaktärerna från de flesta av hans böcker och det blir en form av bokslut för den värld han skapat under många år. I boken återfïnns samma goda, bitvis nästan poetiska, språk som man blivit van vid.
 
Här finns samma teman som han nästan alltid berör; Kärlek, vänskap, hopplöshet (när man ser hur hemsk världen är) kontra hopp (när man ser hur fantastisk världen faktiskt oxå är), utanförskap, författarens roll i sina verk m.m.
 
Och såklart samma intressanta, ovanliga, kloka, underbara och konstiga karaktärer. Sökande, filosoferande, självständiga Hannah. Kloka, starka Mia-Maria. Konstiga gubben Göran Persson II. Underbara lilla Anon, som inte är som alla andra. Rebelliska, "rättviseskaparen" Andreas, som nog inte var den drömprins som han verkat vara i tidigare böcker, men ändå en intressant karaktär. Och några till. Sen dyker ju Per Nilsson upp själv även i denna bok, vilket alltid blir intressant.
 
I princip samma ingredienser som de flesta av Per Nilssons böcker, men ihopkokade på ett sätt som gör att det ändå blir spännande och tänkvärt. Ett helt klart värdigt slut för den här lilla världen. Frågan är vad Nilsson hade tänkt göra nu, efter detta bokslut. Jag hoppas på att han fortsätter skriva vuxenromaner!


 

M i MTV står inte för Music, det står för MÖG

Åkte upp till lägenheten i helgen. En av de första sakerna jag lade märke till var att en sladd saknades till min dvd och att jag alltså inte hade något att spela musik ifrån medans jag fixade i ordning. Ingen fara tänkte jag, TVn funkar ju så jag kan sätta på MTV, där spelar de ju musik. Trodde jag. Så var det visst inte. Däremot visar de superointressanta reality-shower om självupptagna, bortskämda rikemansungar hela dagarna. Som sagt; MÖG!

Men trots avsaknaden av musik var helgen trevlig. Jessica skulle oxå upp och kolla till sin lägenhet så henne fick jag sällskap med både på vägen upp och ner och hann visa henne lägenheten över lunch. Jag blev positivt överraskad när jag kom in i lägenheten då det första jag såg var en sprillans ny, jättefin TV-bänk. Mamma och pappa hade ju varit där förra helgen men jag trodde att de bara slängt in sakerna och satt ihop de största möblerna. Men de hade visst varit på IKEA och köpt en hel massa fina saker! Gardiner, spegel, TV-bänk, mattor (varav en av dem var rätt gräslig, men den går ju att byta ut), superbra! Så det var inte så mycket kvar att fixa som jag trott. Fint blev det, jag är så nöjd så!

Angående förra inlägget så blir det nog konsert i alla fall. Inte för att jag aktivt valt bort stand-upen men biljetterna tog visst slut... Lite synd, men så går det när man är seg. Och konserten är som sagt gratis, det är ju alltid bra!

Stand-up lär det dessutom ändå bli bara några dagar därefter - åker förmodligen upp till Anna i Varberg och går på Sunny Standup med henne och hennes kompis. Dit kommer nämligen en annan komiker som jag nämnt för inte så länge sen, nämligen *trumvirvel*; Johan Glans!! Hurra! Honom måste man ju definitivt se någon gång i livet! Och självklart ska det bli jättekul att träffa Anna oxå!

Wiehe & Afzelius

Det lutar nog åt att jag väljer Stand-up över Wiehe-konsert den 21e. Lite synd att missa Wiehe. Kanske särskilt den här låten hade jag velat höra live igen. Den är kanske inte den bästa låten han har gjort, men den är i alla fall en av mycket få låtar som jag har rört mig till tårar. Det gjorde den när Wiehe sjöng den som avslutning på sin egen hyllningskonsert i Malmö på hans 60-årsdag. För den som inte visste det är alltså låten skriven till Björn Afzelius; Mikael Wiehe skrev den när han fick reda på att hans vän var svårt sjuk i cancer och hann även spela den för Afzelius. Afzelius bad då Wiehe spela den på hans begravning, vilket han oxå gjorde.

Blivande chalmerist

Så fick man då beskedet till slut, att jag kom in på Väg och Vatten-byggnad på Chalmers. Ganska väntat, säkerligen hade jag oroat mig lite i onödan, men det är lika bra det, då blir man lite extra glad när man får positivt besked!

Till helgen ska jag upp till Göteborg och fixa med lägenheten. Känns skönt att hela flytten är avklarad redan och att jag hinner fixa till rätt mycket oxå innan terminen börjar. Den börjar ju med fem veckors nollning parallelt med undervisningen, så då har man nog annat att tänka på!

Blodbussen

Idag stod blodbussen på torget mittemot turistbyrån. Bestämde mig egentligen redan förra året, när jag just såg bussen medan jag jobbade, för att jag skulle bli blodgivare. Sen blev det aldrig av eftersom jag har flyttat så mycket det senaste året, tänkte (skyllde på?) att det vore klöddigt att byta blodcentral flera gånger. Men nu blir det Göteborg för ett bra tag framöver, så nu ska det ges blod, lovar!

Hur som helst, kom återigen att tänka på att bilderna på den där bussen har en mycket märklig effekt på mig. På sidan av bussen som är vänd mot oss är en massa blodplättar målade. Jag vet inte varför, men det ser väldigt glatt och roligt ut på något vis. Det är till och med så att de målade blodplättarna får mig att tänka att "det där med att sticka en nål i armen och frivilligt blöda ut några deciliter blod, det hade nog varit rätt trevligt ändå!". Snacka om att bilden uppnår sitt syfte, och mer än så! Kudos till den som designat bussen!

Krockar

Varför ska alltid roliga saker krocka med varandra? Som gratiskonsert med Mikael Wiehe och stand-up-kväll med Jesper Rönndahl och Özz Nûjen, båda den 21e juli. Mikael Wiehe-konserter är mysiga och gratis är ju alltid trevligt, men Jesper Rönndahl är den bästa komikern jag vet och Özz Nûjjen är rolig han med. Wiehe har jag bara sett två gånger förr, varav bara en var en hel konsert och det var sex år sedan nu, medans jag har sett båda komikerna i vår, har faktiskt sett båda två gånger var på mindre än ett år. Å andra sidan vet jag att åtminstone Rönndahl byter ut sitt material ofta och Nûjjen är en mästare på att snacka med publiken, så det kommer nog ändå mestadels vara skämt som jag inte hört förr. Usch vad svårt det här blev!

Såg förresten att jag borde ha kollat in MACKs sommarprogram långt tidigare.  Johan Glans ska dit nästa tisdag men det är redan slutsålt. Himla synd, någon gång måste jag se till att få se honom! Sen kommer Soran Ismail tydligen dit den 18e augusti men då lär jag nog redan ha flyttat till Göteborg... typiskt!

Fest och jobb

Födelsedagsfesten i lördags var trevlig! Min present blev en hit, vilket var skoj! Det var ett foto med ram från åttan där jag hade klistrat in Sara och Rebecka oxå eftersom de inte var med från början, så hela "gänget" var med! Vi försökte oss oxå på att få en mer aktuell gruppbild från festen men eftersom den enda kameran vi hade var Karas som hade jättelite batteri så hade vi inte så många försök på oss att få ett fint kort. Får väl se hur det blir, vore kul att ha ett i alla fall!

Att jobba dagen efter var mindre kul. Fick sova hos Anton så jag kunde åka direkt från Malmö, vilket gjorde att jag både slapp tänka på tåg hem och tjänade en timmes extra sömn på söndagen. Det där med sömn blev det dock inte så mycket av, var så orolig för att försova mig att jag var tvungen att kolla klockan från typ 5-6 på morgonen och framåt... men det blev nog ändå mer sömn än om jag hade åkt hem faktiskt... Fick däremot bara åtta minuter på mig att öppna och byta om på turistbyrån, vilket jag stressade upp mig lite för på bussen. Så jag rusade in, bytte om och öppnade precis i tid, bara för att upptäcka att jag ju inte fick någon kund förrens drygt en halvtimme senare i alla fall. Å andra sidan hade jag kunnat slå vad om att där hade stått folk och hängt på låset om jag hade öppnat två minuter för sent...
Jag hade faktiskt varit smart nog att tänka på att lämna ett ombyte på jobbet men hade dumt nog glömt att lämna glasögon där, vilket innebar att jag var tvungen att tvinga in ett par linser i mina supertrötta ögon. Det var inte så trevligt, är ju rätt ovan vid linser över huvud taget och att ha dem på när man är supertrött är inte det skönaste som finns. Om det inte hade varit för dem hade nog arbetsdagen varit lite lättare, var ju inte bakis eller så så det gick ändå helt okej att jobba.

Veckorapport

Det här börjar bli en tråkig ett-inlägg-i-veckan-som-är-så-långt-att-ingen-pallar-läsa-det-blogg. Menmen, jag skriver ändå mest för min egen skull.
 
Även denna vecka har det varit fullt upp. Onsdag-torsdag var det Hörby marknad. Mycket att göra i kombination med en 30-gradig turistbyrå fick hjärnan att koka över vilket gjorde att man kanske inte alltid var så vänlig och på alerten som man borde ha varit. Men det gick ändå okej tycker jag och visst var det roligt att det hände lite på jobbet.
 
Igår åkte jag upp och tittade på lägenheten för första gången. Åh, så fin den är! Det "stora" rummet kändes förvisso inte lika stort som det såg ut att vara på planlösningen och hade rätt många fula märken på väggarna, men annars var det bara positiva intryck av lägenheten. Rent och fräscht, hyffsat modernt, fina tapeter och bäst av allt; balkongen! Större och ljusare än vad jag trott, jag älskar den! Inglasad är den också så man kan nog faktiskt sitta där större delen av året!
 
Området var också helt okej. Det kändes inte otryggt eller så som jag hade trott eftersom det tydligen ska vara "oroligt" däromkring. Nu åkte vi ju förvisso därifrån redan vid sju på kvällen, men ändå. Studentlägenheterna, som består av två stora sjuvåningshus, verkar dessutom ha ett aktivt förtroenderåd som fixar pupkvällar (nej, jag har inte stavat fel på pub, de kallar det pup!) och sånt är ju trevligt! Det är det enda som talar emot att jag blir kvar där länge, kanske hela studietiden, är att det ligger ganska ocentralt. Det är ut på Hisingen och så får man köra en bra bit där med. Men å andra sidan verkar där gå bra med bussar i princip dygnet runt (bara 1,5 timmar under sen natt/tidig morgon som det inte går några).
 
Kort och gott; jag längtar ännu mer efter att få flytta dit "på riktigt" nu! Mamma och pappa är där och fixar idag och redan nästa helg ska jag upp och fixa i ordning lite mer och kolla in området och så. Det kommer bli så fint så fint!
 
Kom precis hem från jobbet, var rätt lugnt idag. Efter jobbet hade jag drygt en timme att vänta tills bussen kom, så jag gick och lade mig i en park och solade och läste, härligt! Måste vara den första ordentliga solningen för min del i sommar...

ikväll blir det födelsedagsfest för Kara som fyller år! Grattis till henne! 
RSS 2.0