Återupplivning 2

Vi gör ett nytt försök... Det brukar vara roligt att skriva av sig, om inte annat för att det är kul att läsa långt senare, men det har inte riktigt blivit av på sistonde.

Hmmm, svårt att veta vad man ska skriva efter så lång tid. Våren har flutit på; det har varit mycket plugg, mycket Rasmus, en hel del VIC-IACES och diverse roliga saker med vänner. Plugget har väl gått hyfsat, har inte fått besked om de sista tentorna än men är rätt säker på att jag kuggade geologin. Men en kugg på hela första läsåret får väl vara godkänt, dessutom ingen omöjlig tenta att göra om (ta i trä), det handlar mest om att nöta in fakta, och jag hade väl på nåt vis lyckats koncentrera mig på fel fakta.

Dagen efter sista tentan hade vi "avslutning" med skolgänget vilket innebar femkamp och flumerideåkning på Liseberg följt av restaurangbesök. Mycket trevlig, det förtjänade vi efter två terminers slit!

Sen åkte jag och mamma till Wien. Det var som alltid roligt att återse stan! Jag hann även träffa Yv min värdmamma och mina små värdbröder (som inte alls är så små längre...) och Florian. Även om det var roligt att vara där får jag väl mer och mer distans till stan för varje gång jag är där; jag kommer nog alltid vilka åka dit då och då men det blir väl mer och mer ett avslutat kapitel. Det finns väl ingen anledning att längta ihjäl mig efter stan som jag gjort ibland eller att bli frustrerad över hur svårt det kan vara att hålla kontakten med vänner och värdfamilj.

Efter Wien åkte jag tillbaka till Göteborg där jag är nu. Här har Rasmus och jag haft några slappa dagar i regniga Göteborg. Vi har försökt oss på lite utflykter men fått ge upp pga. vädret... Idag var vi i alla fall på konstmuseet, det var intressant!

På söndag åker jag tillbaka till Höör och på måndag börjar jag jobba, vilket jag ska göra ända till terminsstart. Det är väl lite blandade känslor inför det; det ska både bli lite kul att börja jobba igen och se om jag får återse mina söta tanter och gubbar, samtidigt som jag bävar för de dryga typerna som man stöter på ibland. Framförallt är det väl den oifrånkommliga dötiden som blir tråkigast... Men det ska i alla fall bli intressant att se hur min nya chef är och hur det blir att jobba med henne!

Det ska bli roligt att bo i Skåne och kunna umgås mer med vännerna där, även om det såklart kommer att bli ett himla massa farandes till Göteborg...

Just det, höll nästan på att glömma; Nu tog LOST, min favoritserie sedan sex år, slut. Nästan lite sorgligt, men slutet var i alla fall riktigt bra!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0