Att min lillebrors trum- och gitarrspelande skulle driva mig till vansinne var en av mina största farhågor med att flytta hem i vår, men den har inte besannats. Dels för att han inte har spelat så mycket som jag trodde att han skulle och dels för att jag inte har varit så lättretad själv. Tills idag...

Vid 13-tiden började brossans kompisar ramla in och vips förvandlades hans rum till en replokal. Först var det väl helt okej, de spelade ju faktiskt bra så man kunde väl stå ut med det ett tag. Nu, fyra timmar senare, känns det mindre okej... hoppas de slutar snaaaaaart!!